Kost och lekparkshäng

Fredag morgon bjöd på ett besök i lekparken, vi skulle varken passa frökens barn eller gräva i sandlådan, nej syftet var att vidga våra vyer och hitta träningsmöjligheter utanför gymmet. Den här fredagen bjöd minsann på kallt väder med strålande solsken, riktigt mysigt måste jag säga. Två och två skulle vi komponera ihop övningar med hjälp av vad lekparken hade att erbjuda. Fantasin flödade medan musklerna och kroppen blev trötta, riktigt roligt!!! Jag kommer göra återbesök i lekparken någon gång framöver, när jag känner för något nytt.

Eftermiddagen ägnades sedan åt teori, kost! Finns det egentligen något intressantare än kost? Inte mycket i så fall. Tänk vilken viktig roll kosten har för våra liv och hur vi kan pussla med den för att må bättre och orka mer. Under den här eftermiddagen bestämde jag mig för att någon gång i framtiden utöka mina kunskaper inom kost och läsa till kostrådgivare, varför inte liksom?

Kvällen avslutades på Vapiano, där en god pasta fick knyta ihop säcken om allt jag lärt mig om kost timmarna innan.

En stjärtig snask

Tröttheten börjar göra sig påmind och då händer det att en och annan groda hoppar ut ur munnen. Hjärnkontoret, stämbanden och läpparna samarbetar inte riktigt. Okej, nu är jag ganska bra på att släppa ut grodor även i vanliga fall, att få höra "Lägg er på stången" eller "ställ er höftbrett mellan axlarna" är inget ovanligt om man går regelbundet på mina klasser. Idag lyckades jag då återigen att nominera mig till årets groda inom träning genom att säga till min kund (tack och lov att vi än så länge bara övar oss på våra kurskamrater) att övningen jag gett henne skulle ge henne en "Stjärtig snask", jag menade  såklart att hon skulle få en Snaskig stjärt, men bokstäver bytte plats någonstans mellan min hjärna och mina läppar och ut kom då denna rapparkalja. Jaja, jag bjöd både mig själv, min "kund" och min omgivning på ett gott skratt, och det är ju aldrig fel.

Jag tröstade mig efteråt med ett besök i SATS-shoppen. Tur vi under de här veckorna har lite rabatt att utnyttja,  annars hade det varit billigare att traska över till Sportaffären och inhandla samma saker till ett billigare pris. SATS vet minsann hur man tar betalt!

Tänkvärt....

Att gå en given sträcka i rask takt förbrukar lika mycket energi som att springa samma sträcka.

***

Att springa en viss tidsperiod förbrukar mer energi jämfört med att gå i rask takt samma tidsperiod.

Ja, tänka sig så klok man kan bli av några dagar på utbildning. De här kloka orden är allt jag bjuder på idag, mycket mer orkar jag faktiskt inte just nu. Imorgon laddas det bland annat för teori i fördjupad träningslära och en liten shoppingtur i SATS-shoppen, det är jag absolut värd såhär en vecka innan stora licensprovet.

Som Mange Smith sjunger

Tisdagen kom som en välbehövlig ledig "vilodag". Även om utbildningen är bland det roligaste jag gjort och jag försöker verkligen njuta varje dag så är det väldigt tufft och intensivt, både mentalt och fysiskt. Därför är det extra skönt med en dags ledighet där man kan få landa lite, få saker och ting att falla på plats och faktiskt låta hjärnkontoret vila en aning. Eller ja, så mycket vila blir det klart inte när man blir väckt av väckarklockan i vanlig ordning för att bege sig ner till tvättstugan och slänga in ett lass träningskläder i maskinerna (konstigt nog består min tvätt varje gång av ca 90% träningskläder, jag förstår inte det), för att sedan spendera resten av dagen med att trycka in muskelfästen och pulsträning i hjärnkontoret. Kvällen avslutades med ett tufft IW-pass, det blev hårdrockstema även denna vecka, där deltagarna kämpade på bra, särskilt en speciell herre längst fram som jag ett tag, någonstans mellan Ozzy Osbourne och Metallica, trodde skulle smälta bort. Jag gillar när mina deltagare tar i ordentligt, det ger så mycket extra energi till mig och tro mig det behövde jag på det här passet, mjölksyra-väggen som jag cyklade in i söndags kändes minsann fortfarande i mina spiror och halvvägs in i passet bestämde sig min högra vad för att kasta in handduken och istället bjuda på en ordentlig kramp. Ja, det var den lediga dagen, så värst ledig blev den klart inte. Jag får helt enkelt ta en lyssna vidare till på Mange Smiths gamla denga och drömma mig bort till den riktiga ledigheten....

Konditionera mera

Halvvägs in på utbildningen, tiden har visst fått för sig att leka formel-1 bil, var det dags för konditionsträning, olika intervaller för att vara exakt. Kortintervaller, långintervaller, tabata, löpband, cykel, rodd....jag såg fram emot det här ungefär lika mycket som jag ser fram emot ett tandläkarbesök, alltså inte alls. Det var en riktigt jobbig förmiddag med mycket svett och stumma ben. Benen var extra stumma när vi kom fram till intervaller på cykel, benen tappade känseln och rumpan kastade in handduken men som tur var hade jag en grym "pt" som underhöll mig under tiden med en Danny-dans och vacker skönsång. Jag måste erkänna att det blev en väldigt lyckad förmiddag, trots allt, intervaller var faktiskt myyycket roligare än jag trodde. 

 

Okultiverad

 Personlig tränare

Även söndag fick jag kravla ur sängen tidigare än tuppen ens tänkt tanken på att gala. För att hålla mig kultiverad och få en liten hum om vad som händer ute i stora världen brukar jag inta frukosten framför tvn till nyhetsmorgon. Uppenbarligen vill inte tv4 att vi som, går upp extremtidigt på helgerna, ska få hänga med i nyhetssvängen och bli kultiverade. Nej, istället för nyheterna och vädret fick jag igår se Svampbob fyrkant och idag blev det visst Batman, knappast kultiverat och inte ens underhållning om ni frågar mig.

På utbildningen har vi fått lära oss allt som är bra att veta om konditionsträning, teoretiskt (imorgon ska det tillämpas praktiskt, jag längtar redan, eller inte) vi har även fått göra ett maxpulstest. För er som aldrig utsatt er själva för detta så innebär det i stort sett att du ska ta ut dig så pass mycket att du är på gränsen till att tuppa av, svimma eller börja leta efter närmaste papperskorg för att lunchen bestämt sig för att inte stanna i magen längre utan vill se dagens ljus igen. De senaste dagarna har dock inneburit en hel del träning vilket gjorde att mina ben nådde mjölksyran innan jag blev totalt utmattad, hur mycket hjärnkontoret än skickade signaler till mina ben så rörde de sig inte (som tur var utförde vi testet på cykel, annars hade jag suttit fint som en plansch på väggen inne på SATS). Att gå in i mjölksyra-väggen var i och för sig en upplevelse, funderar på att ringa Per Elofsson och fråga om vi ska bilda klubb, även om jag inte lyckades nå min maxpuls.

Efter en så här pass okultiverad helg (om man ser till att jag inte lyckats se några som helst nyhetssändningar) bjuder jag på en underbar reklamfilm (klicka på länken ovan) jag vill dock poängtera att jag varken är mutad eller står för företaget som reklamfilmen avser, jag tycker bara att det är ett roligt klipp.

Testing, testing

Lördagmorgon och åter på plats på gymmet, dags för utbildningsdag 5. På schemat stod diverse olika tester, maxstyrka, kondition, explosivitet, spänst, fettmätning, uthållighetsstyrka, mm. Jag hade laddat ordentligt med både bacon och bearnaisesås kvällen innan. För att summera dagen väldigt kort kan jag konstatera att fettmättning i form av Calipertest (där man mäter tre punkter på kroppen genom att knipa i underhudsfettet med ett tångliknande föremål) inte är någon särskilt bekväm aktivitet. Men resultatet blev jag nöjd med, så det var helt klart värt varenda nyp. Jag kan också konstatera att jag är rätt grym på uthållighetsstyrka (tack bodypumpen), för att vara riktigt osvensk och skryta lite så fick jag resultatet "utmärkt" på just uthållighetsstyrkan. Hur det gick med konditionen kan vi diskutera en annan dag, eller när jag tränat upp den och springer milen på 43 minuter (alltså aldrig).

Myra vs. Urtidsdjur

Fredagen innebar ledigt från pt utbildningen, detta firade jag med att ta 30 minuters sovmorgon för att sedan studsa upp ur sängen, pigg som en mört. Okej, jag snarare krälade ur sängen som en sliten sill ratad från julbordet, men ändå 30 minuters sovmorgon är alltid något. Det är en väldans skillnad att väcka hjärnkontoret vid 06.00 eller 06.30 kan jag lova, prova själva!! Förutom att plugga hela eftermiddagen och fynda juice på ICA för 1 krona (en krona liksom!! det får man knappt ett tuggummi för nu för tiden, i min ungdom kunde man få en hel påse lördagsgodis för priset av 1 kronor, det ni!) hann jag med att instruera i både IndoorWalking 30 minuter och Bodypump (min vanliga fredagssysselsättningar med andra ord), här gäller det att vara effektiv. BodyPumpen blev en ovanligt rolig klass då jag fick besök av min alldeles färska kollega, så färsk att hon gick sin grundutbildning förra helgen. Jag mer eller mindre tvingade henne att teama hela klassen med mig och dessutom instruera två låtar. Visst är jag en fantastisk gruppträningsansvarig? Som sagt en väldigt rolig klass, men jisses så trött jag blev, min färska kollega bär nämligen en oxe eller annat liknande urtidsdjur inom sin lilla kropp och kan därmed lyfta hur mycket som helst utan en svettdroppe i pannan, jag däremot föddes ju som ni redan vet med myror i min kropp, hur stora är förutsättningarna då för att bli stark? Inte särskilt stora. Jag ville ju dock inte verka alltför klen inför mina trogna fredags-pumpare, så jag lastade på rejält!!

Vitamin-kicka

Dag fyra och kroppen kändes minst sagt som en zombie i morse när klockan ringde, för att inte tala om huvudet som var tröttare än en burk med sömntabletter. Att sitta i skolbänken igen är inte det lättaste kan jag lova, hjärnkontoret är inte van vid att ta in så mycket info, Jag lyckades i alla fall masa iväg mig till utbildningen och väl där lyckades jag kvickna till en aning. Fram mot eftermiddagen fick det dock bli en smoothie för att inte lägga pannan i bänken och ta en liten tupplur, jag har en känsla av att det inte hade blivit så uppskattat av Fröken- Lisa. 

Imorgon är vi i alla fall lediga, välbehövligt! Då ska det pluggas och laddas inför en rad olika tester vi ska utsättas oss själva för på utbildningen på lördag. Idag gick vi igenom testerna teoretiskt och på lördag blir det alltså till att kavla upp ärmarna och utföra testerna, skräckblandad förtjusning skulle man kunna säga.

Typiskt

Visst är det typiskt, när man har upp över öronen att göra hela dagarna (och kvällarna) så bestämmer sig de här tidningarna för att trilla in genom dörren och lägga sig på dörrmattan. De får helt enkelt snällt vänta tills utbildningen är färdig, även om det är svårt att hålla fingrar och ögon borta!!

Hard rock halleluja

PT-utbildningsdag nummer två började med ytterligare lite teori, men som tur var spenderade vi hela eftermiddagen i gymmet. Som ni redan vet har jag lite svårt för att sitta still en längre stund, en förmiddag är absolut max för mina stackars ben. I gymmet övade vi passningsteknik, som värsta Zlatan dribblade vi runt bland löpband och skivstänger och passade medicinbollar till varandra. Nej skämt åt sidan, ingen sån passning! Utan hur man som PT ska passa sina kunder för att deras träning ska bli optimal. Eftermiddagen avslutades med ett maxpass för benen innan vi fick gå hem. Eller gå och gå, jag susade iväg på cykeln genom stan till jobbet för att vikariera på ett IndoorWalking-pass. Dagen till ära körde jag hårdrockstema på passet, efter 55 minuters rockande var jag minst sagt trött!  Spagetti ben, hej och välkomna! Jag tror dock att jag får öva lite på min rockar-look, det ser verkligen inte så coolt och tufft ut som jag kände mig.

Första dagen

Då var första dagen på pt-utbildningen avklarad. Klockan ringde ohyggligt tidigt i morse och även om jag visste att jag skulle göra något riktigt roligt var det väldigt segt att lura benen över sängkanten. Jag kom i alla fall upp och iväg, till sist. Första dagen innebar bara teori, vi fick ytterligare en pärm med teorimaterial, nu har jag tre stycken som pryder min bokhylla, ytterligare en pärm med material att läsa på kvällarna, vilken tur, så att man inte hamnar framför en dålig serie i soffan utan kan spendera sina timmar på något vettigare. Den här dagen bestod som sagt enbart av teori, vilket dessvärre inte är någon fördel för mina rastlösa myrstacksben, efter 37 minuter visste jag som vanligt inte vilken skinka jag skulle sitta på. Men jag lyckades ta mig igenom dagen, tack vare duktiga och inspirerande lärare och intressanta ämnen som kommunikation och passningsteknik (alltså inte hur man passar en fotboll utan hur man hjälper sina kunder i gymmet (som tur är eftersom jag är född med två vänsterfötter i ministorlek och kan knappt träffa en fotboll med någon av dem )).

Efter åtta timmar i skolbänken trampade jag snabbt hem på cykeln för att kasta mig över den inspirerande teoripärmen, okej kasta mig över den var kanske till att ta i, men plugg är det som gäller den här måndagkvällen. Nästan lika spännande som Scream 2 ("skräckfilmen" ni vet).

Imorgon...

Imorgon är det dags, då drar pt utbildningen igång. Behöver jag säga att helgen mest bestått av plugg?

X-factor och ohäftig outfit

På mindre än två veckor har jag lyckats bo på hotell tre gånger, i tre olika städer, lyxigt värre för att vara mig. Den här gången var det den svenska hufvudstaden som fick finbesök. Tidigt tisdagmorgon begav jag mig mot flygplatsen, med väldigt lite packning för att vara mig, jag är typen som packar allt som kan vara bra att ha och gärna lite till, men den här gången hade jag fått stränga order att bara packa det mest nödvändigaste så att jag inte skulle behöva checka in något bagage, det hade vi nämligen inte tid med minsann. Mission impossible trodde jag, men jag lyckades uppenbarligen att klämma ner allt i min nya väska från LesMills, den här väskan fungerar ungefär som Mary Poppins väska, där allt möjligt får plats.

Väl på planet tog jag plats bland de andra kostym-nissarna, eller ja, jag hade ju ingen kostym men jag kände mig ändå som en i gänget när jag så fort vi kom upp i luften smällde upp datorn och började jobba. Jag kände mig ganska viktig och nickade lite "hejande" till mina kostym-kollegor som jag sett att de gör på tv. Hur ofta får man känna sig som en i gänget bland kostym-nisse-eliten?

Så fort vi landat susade jag mot arlanda express, centralen och sedan tunnelbanan. Jag har varit i Stockholm tre gånger i tidigare i mitt liv, och ingen av de tidigare tillfällena har jag behövt klara mig själv. Första gången sprang jag efter mamma och pappa, andra gången min dåvarande chef och tredje gången min sambo. Jag måste därför få säga att jag är enormt stolt över att ha tagit mig till Fridhemsplan nästan helt på egen hand. Man får ju ändå tänka på att jag är uppvuxen låååångt ut på landet. 

Bottne. Bild lånad från webben.

På Fridhemsplan mötte jag upp T, tillsammans småsprang vi sedan till SATS för att gå på ett BodyCombat pass med Bottne. Efter att ha betalt 200 pengar i provträningsavgift (stockholmarna vet hur man tar betalt) hann vi precis till salen innan klassen började. T hade glömt att berätta den lilla detaljen att det faktiskt var BodyCombat vi skulle träna, jag trodde att vi skulle gå på BodyPump och hade därför packat ner en BodyPump-outfit, vilket resulterade att jag fick köra BodyCombat iförd långa tights och utan handlindor. Snacka om att jag kände mig ohäftig, lite som gräddtårta med ovispad vispgrädde och blöt sockerkaksbotten. Inte precis så man vill framträda i huvudstaden kanske. Hur som helst så blev det ett svettigt pass, Bottne är en riktigt bra instruktör och det var riktigt roligt att få köra en av hennes klasser. En kalldusch senare, japp det saknades minsann varmvatten på SATS Fridhemsplan igår, det gick knappt av skölja av sig, jag spände mig så mycket tt jag blev längre än långa Fabrorn och fick nackspärr på köpet, man hade kanske förväntat sig liiiite mer för 200 pix, var det dags att börja jobba på riktigt.

Orsaken till hela den här vistelsen var att jag skulle hjälpa T att rekrytera instruktörer till vårt nya gym som öppnar i januari. Dags för audition. Lokalen vi hyrt är belägen högt uppe i ett torn med utsikt över hela staden, riktigt häftigt för en lantis-loppa som jag. På bilderna ovan ser ni utsikten över Globen. Efter lite googlade och youtube tittande kunde vi dessutom konstatera att just den här lokalen använts för audition i X-factor (ni vet sjung-programmet i tv4) tidigare i år. Grymmare kan det ju inte bli. Audition som audition tänkte vi och avverkade instruktörer på löpande band, audition, intervjuer.....till sent på kvällen. Vi summerade sedan dagen på en restaurang med varsin sallad och ett glas vin, det var vi väl förtjänta av. Behöver jag säga att vi somnade snabbare än Lucky Lukes skugga när vi väl kom till hotellet?

Tidigt onsdagsmorgon lämnade jag hotellet och påbörjade min resa tillbaka till de skånska markerna. Så pass tidigt att jag inte ens hann få i mig någon hotellfrukost, det fick bli en halvsvettig macka på Arlanda. 27 intensiva timmar avslutade från det att jag låste ytterdörren till det att jag satte fötterna på dörrmattan igen. Intensiva, men otroligt roliga och lärorika.

IndoorWalking med pulsklocka

Det börjar dra ihop sig nu, om en vecka befinner jag mig på PT utbildning, större delen av helgen har jag därför spenderat på det här viset, med en kopp varm choklad och muskelplugg. Eller ja, tro nu inte att jag pimplat varm choklad heeela helgen, det blev en kopp och den gjorde sig så bra på bild att den helt enkelt fick vara med här. Men pluggat muskler hela helgen har jag minsann gjort, med undantag för några korta pauser i form av matlagning och matintag. 

Spännande person jag är nu? Njae, kanske inte riktigt.

Måndagen började med ett ruskigt jobbigt IndoorWalking pass, mitt sista vik-pass för Johanna som nästa vecka är tillbaka efter sin sjukskrivning. Passet var jobbigt på många vis, det är inte alltid lät att vara kvinna, ett flertal gånger fick jag lust att slänga mig av walkern och hälsa på närmaste papperskorg, men jag bet ihop och kämpade på. Dagen till ära fick jag för mig att använda pulsklocka under passet, mest för skojs skull. Om man nu ska tro mig pulsklocka som dessutom protesterade ett tag och ville ha nya batterier (vem vill inte det liksom), så var jag upp i 95% av min maxpuls som mest och förbrände 433 kcal på 45 min. Bra jobbat!

GRIT™ Strength

http://www.youtube.com/watch?v=ZXThSsYS5N0

Tidigare i veckan fick jag chansen att prova på LesMills nya koncept GRIT™, ett intensivt 30 minuters pass som finns i två olika varianter, PLYO (konditionsträning) och STRENGTH (styrka). Jag provade den senare varianten med fokus på explosiv styrka och samtidigt hög puls. Enligt min research innan passet skulle det här vara ett riktigt "kräk-pass" där det går ut på att verkligen pressa sig själv till det yttersta, tunnelseende och kräkkänsla utlovades. Jag gick trots detta in med inställningen "Hur jobbigt kan 30 minuter vara egentligen?", jag känner mig trots allt ganska vältränad, håller man 5-7 klasser i veckan kan ju 30 minuter inte vara så jobbigt. Men ha, där åkte jag på en nit-lott lika stor som Triss julkalender och Bingolottos uppesittarkväll tillsammans. 50% av din kroppsvikt på stången, jag tänker inte nämna varken min kroppsvikt eller den vikt jag hade på stången (jag är ju trots allt en dam innerst inne), och sedan startade passet i en rasande fart. Knäböj, utfall, armhävningar, burpees, bicepscurl, ännu mera armhävningar, axelpressar, bröstpressar.....avverkades i en rasande fart. Om någon hade tittat riktigt noga hade man definitivt kunnat se mitt hjärta hoppa omkring i bröstkorgen. Svetten sprutade åt alla möjliga håll likt en vattenspridare. Efter 7 minuter fick jag lust att lägga mig i fosterställning i ett hörn och invänta passets slut. Men jag bet ihop, tog mig igenom det även om jag på slutet mest såg ut som en fick som legat på land för länge. Stolt!! Trött!! För att trösta mig själv en aning bestämde jag att det inte var mina muskler som är klena utan min kropp som helt enkelt väger för mycket! Hade jag vägt mindre hade det ju blivit betydligt mindre vikt för mina muskler att lyfta.

Trots att GRIT™ fick mig att tvivla på hur vältränad jag egentligen är och även om jag var fisk-trött efteråt och vaknade dagen efter med grym träningsvärk så var det ett gryyyymt pass. Jag längtar tills vi får in det på vårt gym någon gång närmare vitsipporna.

Kort sagt GRIT™, is the SHIT!!

GFMi - dag 2

Med en stadig hotellfrukost i magen, tänk om man hade haft tillgång till sådan frukostbuffé varje morgon då hade mina energidepåer varit betydligt gladare,  begav vi oss mot utbildningens andra dag. Behöver jag säga att det var ett halvt projekt att ta sig ut sängen den här morgonen? Gårdagens GRIT hade definitivt satt sina spår, vi tackade hotellägaren för att han satt in en hiss så att vi slapp ta trapporna åtminstone. Fröken Snygg-Fredrik fortsatte att gå igenom schemaläggning, rekrytering, utvärdering och massa annat i samma rasande tempo som dagen innan. Om det berodde på att träningsvärken begränsade mina rörelser eller om jag redan vant mig vid att sitta still är en klurig fråga, hur som helst så var myrorna i benen inte lika envisa den här dagen, tack och lov. 

I slutet av dagen lekte fröken Snygg-Fredrik jultomte och vi fick ett gäng grejer med oss hem, bland annat en snygg träningsväska som jag blev superglad för! Hur kunde LesMills veta att jag behövde en ny träningsväska, eller behövde och behövde, man kan aldrig få för många om man säger så. Tacka vare den nya väskan och lite annat smått och gott som vi fick med oss blev det ännu lite mindre plats i bilen på vägen hem. Vår lilla minibil var i stort sett färdig att sprängas, men den lyckades klara sig hel hela vägen hem, och tur det för jag skulle inte vilja se mina träningskläder skjutas iväg åt alla håll och kanter över motorvägen!

Resan hem gick dock inte helt smärtfritt, återigen fick vi veta att köra bil i Göteborg inte är det lättaste. Vi lyckades köra fel ett antal gånger, komma halvvägs till Jönköping, göra en förbjuden U-sväng och köra på spårvagns-spår. Men det hela slutade lyckligt och vi kom hem hela, fullmatade med kunskap, inspiration och träningsvärk! Jag vill dock tillägga att det inte var jag som körde, varken dit eller hem. Det var inte heller jag som läste kartan!

GFMi - dag 1

Tisdagsmorgon (natt om du frågar mig) och klockan ringer alldeles för tidigt. Jag visste varken vad som var upp och ner eller fram och bak på mig själv. Mitt sovsällskap pälsbollen protesterade högt när jag rullade ur sängen. Att jag ens fick i mig frukost och kom iväg är ett mindre underverk. Redan från början stötte vi på ett litet problem, fyra tjejer och ca 26 väskor i en minibil med bagage i storlek med en hundkoja till en chihuahua, är ett riktigt pusslande. Till sist fick vi in allt i bilen, trångt men mysigt, och kunde rulla iväg mot Götlaborg!! På grund av bilköer och lite optimistiskt beräknad restid kom till sist fram, 15 minuter sena, men det spelade mindre roll för i Götlaborg är alla så goa och glada att de inte bryr sig om man kör med akademisk kvart eller inte.

GFMi (Group Fitness Managment intensive) är en utbildning för oss som arbetar som gruppträningsansvariga. I ett rasande tempo fick vi lära oss om statistik, schemaläggning, rekrytering, utvärdering och massa annat som rör gruppträningen. Riktigt intressant, men är man född med en hel myrstack i benen är det mission impossible att sitta still. Som tur var hade vi Snygg-Fredrik som fröken (viket underlättade det hela avsevärt) och gott om pauser med både fika och mat. Det gillas. Första dagens utbildning avslutade vi med att bege oss till ett närliggande gym för att prova LesMills nya pass GRIT. Jösses Emelia, vilket tufft pass. Efter 7 minuter funderade jag på om jag skulle lägga mig i fosterställning i ett hörn och vakna upp lagom till midsommar. Men jag kämpade mig igenom passet, med svetten sprutande åt alla håll likt en vattenspridare. Mer om detta pass, senare.

Utbildningens första dag var slut och vi försökte bege oss till vårt hotell. Försökte. Det är uppenbarligen inte det lättaste att köra bil i Götet. Efter följande kommentar kom vi till sist fram;

"Det här är en jättestor rondell, hjärtat! Med en parkering i mitten. Kör runt den bara!"

Efter lite mat i magen blev det tidig sänggång. Vi hade ju trots allt varit uppe i ett stort antal timmar, suttit still längre än vad vi gjort på många år sammanlagt och dessutom genomlidit ett brutalt kräkpass utan dess like. 

Mellanlandning

Imorgon ska jag och tre andra tjejer från jobbet på utbildning i Göteborg, den här gången är det LesMills GFMi utbildning (mer redogörelse för vad utbildningen innebär kommer inom kort, men jag kan kortfattat avslöja att det har med gruppträning och schemaläggning att göra). Eftersom utbildningen startar redan klockan 9.00 imorgon, och det är en bit att åka, har jag under dagen mellanlandat hemma hos mamma. Mitt sovsällskap för natten blir pälsbollen på bilden ovanför, en perfekt värmedyna till min förkylda kropp. Jodå, för er som undrar så hänger förkylningen envist kvar. Lite som åsnan i Shrek. påhängsen och väldigt irriterande. Men nu ska jag och pälsbollen sova, klockan ringer innan tuppen ens tänkt tanken på att gå upp, imorgon. Obeskrivligt tidigt alltså.

Skräck på gymmet

Den här helgen är det Halloween, om man bor i USA vill säga här i Sverige går vi in lite halvhjärtat för den här helgen med en ful pumpa på trappan, lite typiskt svenskt sådär. Men inte på vårt gym, nejdå, här går vi all in och satsar på en IndoorWalking 55 min med skräcktema. Två instruktörer, skrämmande utklädda, läskig rekvisita och ryslig musik från diverse skräckfilmer. Själv har jag bidragit med den snygga skylten ovan som sitter uppe på vår anslagstavla, nu återstår att se hur många medlemmar som vågar dyka upp.

The Nike Blast 2013

När jag häromkvällen låg nerbäddad i min säng och tyckte lite extra synd om mig själv för att jag var så förkyld (jag blir som en man när jag är förkyld, gnällig alltså), nässpray och Alvedon var mina bästa vänner upptäcker jag helt plötsligt att datumet för nästa års The Nike Blast är släppt! Helt plötsligt glömde jag bort både feber och snor och fick plötsligt massor med energi!! För er som undrar är det här ett konvent i Stockholm för oss gruppträningsnördar, två hela dagar med massor av gruppträning för duktiga instruktörer i självaste Globen. Som instruktör är detta bättre än både nyårsafton och midsommar tillsammans!!

Jag studsade upp ur sängen, skrev snabbt upp datumen i min kalender, 2-3 februari, gjorde även en STOR notering på den 12 december då bokningen öppnas. Vill man läsa mer om The Nike Blast gör man det här  www.thenikeblast.com

Efter detta snabba uppstudsande från sängen tog febern snabbt över och jag fick snällt gå och lägga mig igen, dock betydligt lyckligare! Jag längtar redan till februari!!! Globen håll i dig för här kommer jag!!

Licensierad BodyPump instruktör

Nu tänker jag vara sådär osvensk och både gratulera och vara stolt över mig själv. Detta kanske väcker starka känslor, men har man blivit godkänd och fått sin licens i BodyPump så tycker jag att man har rätt till att vara stolt. Så, grattis mig själv!!!!

För er som av någon anledning missat det så gick jag grundutbildningen i BodyPump i början av september. Efter det att grundutbildningen är avklarad har man tre månader på sig att filma en klass, där man instruerar, och skicka in den till LesMills för utvärdering. Här får man sedan veta om man är godkänd och därmed får sin licens eller om det är något man måste jobba vidare med innan man filmar igen. På min klass i fredags bestämde jag mig för att detta är klassen med stort K, med hjälp av en kollega, som fick agera kamerakvinna, hamnade alltså hela passet på film. Filmen skickades och igår fick jag beskedet att jag är GODKÄND!!!